SammanfattningEn central uppgift för förskollärarna är att i nära samarbete med vårdnadshavarna stimulera och vägleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. För ett nära samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlämning mellan förskolan och hemmet förväntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollärare och vårdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollärare för att etablera ett gott samarbete med vårdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger på enskilda intervjuer med 4 vårdnadshavare och 4 förskollärare.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i Samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

E-­?learning har de senaste åren blivit ett populärt sätt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lärande vilket innebär att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmässiga aspekter, genom så kallade lärplattformar. Dock har vissa problem med formen på utbildningen upptäcks där brist på kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lärplattformar används av lärare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården.

Fel i operationssalen kan få stora konsekvenser. Enligt både WHO och Socialstyrelsen är kommunikation och koordination den främsta orsaken till vårdskador inom sjukvården. Operationsavdelningen är den plats inom sjukvården där flest vårdskador händer och de beror ofta på dåligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som när deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kännetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.

Detta självständiga arbete i lärarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades åsikter och tankar kring ett samarbete präglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har använts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped på barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att få en djupare förståelse för intervjupersonernas syn på samarbetet. Frågeställningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen ställdes frågan hur de olika professionerna ansåg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete är beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lärares erfarenheter av samarbete med vårdnadshavare avgränsat till stöd i elevernas läxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lärares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1-3. Vi har utgått från begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vår tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarna anser att det är viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring läxorna.

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hälso- och sjukvården, inte minst i multiprofessionella team där flera yrkesgrupper bedriver ett nära samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar är det extra viktigt med en väl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nå patientsäkra resultat. Det finns många faktorer som kan påverka kommunikation till såväl det bättre som det sämre.SYFTE: Att beskriva hur säker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsäkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Den här litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterämne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förståelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterämne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterämnet som viktigt och användbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nämner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förståelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlärare både verktyg i det praktiska arbete och underlätta betygsättning..

Vårt syfte med denna studie är att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lär sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv på vår litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att kategorisera olika sätt att interagera. Litteraturgenomgången visar att det är en fördel att använda datorn tillsammans med andra, vilket vi också sett i vår undersökning. Barnens konstanta språkande för att förklara och beskriva vad de ser på datorskärmen stimulerar språkutvecklingen och får dem att reflektera över sitt eget lärande..

Syftet med denna studie är att utifrån ett destinationsutvecklingsperspektiv studera Stockholms hotellsektors samarbete med Stockholm Visitors board.Det visas i studien att turism har stor betydelse för världsekonomin och Sverige. Destinationer, liksom företag, konkurrerar med varandra för att locka turister. För att bli mer konkurrenskraftig kan destinationen genom samarbete effektivisera sin marknadsföring av platsen och få alla parter att dra åt samma håll. Stockholm Visitors Board som har huvudansvaret för marknadsföring av Stockholm är då undersökningsobjektet. Eftersom det finns ett mål att utöka antalet gästnätter i Stockholm blev hotellen i Stockholms stad det andra undersökningsobjektet.För att besvara studiens två frågeställningar har fyra hotell valts ut för att diskutera hotellens roll i samarbetet med Stockholm Visitors Board.Slutsatsen som kan dras efter studien är att Stockholm Visitors Board delvis inte nått ut till alla hotell vilket kan bero på bristande i kommunikation, hög kostnad samt att ett flertal hotell inte ser nyttan av samarbetet..